Vad är EMDR-terapi?
EMDR-terapi är en förkortning av ”Eye Movement Desensitization and Reprocessing Therapy”. EMDR är en psykoterapimetod som kan hjälpa människor att minska besvären efter upplevelser från det förgångna och som kan störa i det dagliga livet.
Många gånger handlar dessa tidigare upplevelser om trauman av olika slag som t.ex. överfall, övergrepp, olyckshändelser eller naturkatastrofer och som kan ha utvecklats till ett posttraumatiskt stress syndrom (PTSD). Men EMDR-terapi kan också användas för att hjälpa människor att hantera ångest och nedstämdhet, reaktioner på förluster och på fysiska sjukdomar och många andra tillstånd där starka känslor är förknippade med tidigare livsupplevelser.
Terapin har sin utgångspunkt i en modell för hur information bearbetas i hjärnans minnessystem. EMDR-terapi kombinerar inslag från flera psykoterapeutiska skolor, bland annat psykodynamisk teori, beteendeterapi, kognitiv beteendeterapi och systemteori. Behandlingen kombineras med så kallad bilateral stimulering, vilken oftast sker via ögonrörelser. Ögonrörelser tillför värdefulla inslag till traumabehandlingen genom att kommunikationen mellan olika delar av hjärnan tycks påverkas positivt och ångestpåslaget när traumaminnet aktiveras minskar.
Metoden vilar på vetenskaplig grund och kan enkelt tillämpas även på annan psykisk problematik, exempelvis ångestproblem eller depressivitet som är förknippade med negativa livshändelser. I korthet kan man säga att EMDR-terapi stimulerar ett naturligt inre system i hjärnan för att bearbeta information. Störande minnen som lagrats på ett dysfunktionellt sätt i minnessystemet kan börja bearbetas. Francine Shapiro, grundare av behandlingsmodellen har kallat detta ”modellen för adaptiv informationsbearbetning” (eng. Adaptive Information Processing, AIP-modellen) (Shapiro, 2018).
AIP-modellen
AIP-modellen utgår från att adaptivt lagrade minnen är tillgängliga och flexibla, öppna för nya intryck och möjliga att revidera om ny information talar för detta. Minnen från traumatiska (eller andra negativa livshändelser som inte har kunnat bearbetas) har istället blivit lagrade i minnet på ett dysfunktionellt sätt som innebär att de är mer statiska och låsta. Dessa minnen är svårare att påverka och är inte lika lätt åtkomliga för vanlig bearbetning. Detta försämrar individens förmåga att integrera sådana upplevelser och ger istället upphov till symptom av olika slag såsom exempelvis ångest, rädslor, depressivitet, skuldkänslor och sömnsvårigheter.
Traumatiska händelser och/eller andra störande negativa livshändelser som på ett dysfunktionellt sätt blivit inkodat i minnet resulterar i att förbindelser till minnesnätverk med mer adaptiv information blir otillräckliga eller skadade. Minnen blir på så vis känsliga för förvrängningar avseende tid, plats och sammanhang och kan upplevas på ett fragmenterat sätt. Olika typer av störningar kan därigenom uppstå. Följaktligen får ny information, positiva erfarenheter och positiva affekter svårt att på ett funktionellt sätt länka in i det plågsamma minnet. Denna brist och påföljande otillräckliga integration bidrar till att symptomen fortsätter.
EMDR-terapi gör det möjligt att återuppta ett naturligt sätt att bearbeta och integrera den information som lagrats i minnet. Mer specifikt innebär det att man i EMDR-terapi uppmärksammar störande minnen från tidigare upplevelser, det som i nuet triggas av dessa minnen och det som innebär potentiella framtida utmaningar. Resultatet av bearbetningsprocessen blir minskade symptom, minskad eller total befrielse från besvär som orsakats av det störande minnet, en förbättrad självbild, lättnad från kroppsliga symptom som varit förknippade med störningen samt att eventuella påminnelser om minnet inte längre vållar besvär.
Bakomliggande mekanismer och förklaringsmodeller till EMDR-terapi fortsätter att utvecklas genom fortsatt forskning och teoriutveckling.
Hur fungerar EMDR-terapi?
Tillvägagångssätt
EMDR-terapi använder specifika och väldefinierade tillvägagångssätt. Ett inslag är att ge klienten i uppgift att fokusera på alternerande bilateral visuell, taktil eller auditiv stimulering samtidigt som man ombeds fokusera på det traumatiska minnet, alltså så kallad ”dubbel uppmärksamhet”. Denna process aktiverar minneskomponenterna från det plågsamma minnet och underlättar förmågan att återuppta bearbetningen av minnet. Resultatet blir att minnet kan integreras på ett mer adaptivt sätt.
I behandlingsmetodiken ingår att träna klienten att kunna tillämpa stabiliseringsverktyg före, under och efter bearbetningen av störande och traumatiserande minnen och det som kan vara associerat till minnet. Det psykoterapeutiska förhållningssättet vid EMDR-terapi är att främja den egna inneboende förmåga att läka. Interventioner från terapeuten hålls därför på en miniminivå under bearbetningen för att underlätta informationsbearbetningen.
Vad säger forskningen?
EMDR-terapi är en verksam behandlingsmetod för PTSD. Mer än 30 kontrollerade studier har publicerats som styrker dess effektivitet. Studierna visar att människor efter övergrepp, olyckor, förluster, naturkatastrofer eller krig till 85 – 90 % inte längre uppfyller kriterier för PTSD efter avslutad EMDR behandling. Flera metaanalyser (alltså en sammanställning av ett antal vetenskapliga studier) som gjort en systematisk översikt av olika behandlingsmetoder för PTSD (ex. (Lewis m.fl., 2020), drar slutsatsen att det finns ett robust vetenskapligt stöd för EMDR.
Ett flertal internationella riktlinjer för behandling av PTSD rekommenderar EMDR-terapi: National Institute for Health and Care Excellence (NICE), 2018; International Society of Traumatic Stress Studies (ISTSS), 2018; the US Department of Veterans Affairs, VA/DoD, 2017. Även WHO (2013) rekommenderar EMDR-terapi som behandling för stressrelaterade störningar. I en sammanställning som studerat olika behandlingsmetoders kostnadseffektivitet inom primärvården i Storbritannien visade sig EMDR-terapi vara den metod som var mest kostnadseffektiv (Mavranezouli m.fl, 2020).
Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (Socialstyrelsen, 2020) anger att EMDR kan erbjudas för behandling av PTSD och att det finns god klinisk erfarenhet av metoden. En kommentar från SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), 2019) lyfte fram den ovan nämnda rapporten från NICE. Trots att det vetenskapliga underlaget ansågs vara bristfälligt hos de flesta metoder vad gäller utvärdering av behandling av PTSD för vuxna så skriver SBU att framförallt EMDR och traumafokuserad KBT rekommenderas.
Ögonrörelsernas betydelse för behandlingen har diskuterats. I en svensk litteraturstudie från 2020 (Bjernhede, 2020) dras slutsatsen att det finns en konsensus att ögonrörelser tillför värdefulla inslag till traumabehandlingen. Ögonrörelserna förefaller kunna underlättar nya associationsbanor till traumaminnet i hjärnan vilket bidrar till nyinlärning. Kommunikationen mellan olika delar av hjärnan påverkas positivt och ångestpåslaget vid traumaaktivering minskar. Effekten blir att detta hjälper individen att orka stanna kvar i traumaminnet och bearbeta detta. Se vidare studien i sin helhet på hemsidan under fliken Rapporter.
EMDR-terapi vid andra typer av problem
EMDR-terapi kan tillämpas vid många andra kliniska tillstånd som har sin grund i negativa plågsamma upplevelser, exempelvis ångeststörningar, depressiva störningar och komplicerad sorg, men det vetenskapliga stödet är ännu inte lika starkt som för behandling av PTSD. EMDR-terapi har också framgångsrikt kombinerats med andra terapiformer, vilket förstärkt effekten av behandlingen.
EMDR-terapi för barn och ungdomar
Barn svarar bra på EMDR-behandling. EMDR-terapi rekommenderas av WHO (2013) som en effektiv terapi för barn och ungdomar som har upplevt traumatiska händelser. Metoden har också fått en stark rekommendation från ISTSS (International Society of Traumatic Stress Studies (ISTSS), 2018).
Referenser i urval
Bjernhede, B.-M. (2020). Ögonrörelsernas betydelse för traumabehandling med eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) [Litteraturöversikt, Handledarutbildning i psykoterapi]. Göteborgs universitet.
International Society of Traumatic Stress Studies (ISTSS). (2018). New ISTSS Prevention and Treatment Guidelines. http://www.istss.org/treating-trauma/new-istss-guidelines.aspx
Lewis, C., Roberts, N. P., Andrew, M., Starling, E., & Bisson, J. I. (2020). Psychological therapies for post-traumatic stress disorder in adults: Systematic review and meta-analysis. European Journal of Psychotraumatology, 11(1), 1729633. https://doi.org/10.1080/20008198.2020.1729633
Mavranezouli, I., Megnin-Viggars, O., Grey, N., Bhutani, G., Leach, J., Daly, C., Dias, S., Welton, N. J., Katona, C., El-Leithy, S., Greenberg, N., Stockton, S., & Pilling, S. (2020). Cost-effectiveness of psychological treatments for post-traumatic stress disorder in adults. PloS one, 15(4), e0232245–e0232245. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0232245
National Institute for Health and Care Excellence (NICE). (2018). Post-traumatic stress disorder. NICE guideline NG116. www.nice.org.uk/guidance/116.
Shapiro, F. (2018). Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) Therapy (3:e uppl.). The Guilford Press.
Socialstyrelsen. (2020). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen. www.socialstyrelsen.se
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2019). Psykologisk, psykosocial och annan icke-farmakologisk behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos vuxna (Nr 2019/127). www.sbu.se
Mer information
Har du frågor eller vill ha mer information.
info@emdr.se
Här finns filmer och länkar till filmer om EMDR som du kan titta på för att få en uppfattning om hur en behandling kan gå till: Kolla här